EXTREME HAPPINESS
Jag gar genom stan och blir verkligen nedslagen over de valdigt stora skillnader som finns. Hierarkiskt och, framforallt, ekonomiskt. Man kan verkligen se manniskor fran samhallets alla skikt pa en promenad fran min lagenhet i Hover till stadsbiblioteket i Brighton (dar jag sitter nu). De riktigt rika ser man inte. Men man ser deras bostader, och deras affarer. Och deras restauranger... Nagot jag har svart att fatta ar att nar jag gar hem via Western Road pa kvallen passerar jag en massa hemlosa och tiggare pa trottoaren, och i byggnaderna bakom dem, dyra resturanger, fulla med finkladda manniskor uppslukade av konversationer och fina viner. Jag har svart att fatta att det finns sadana skillnader. Fran manniskor som sover pa trottoaren, till de som betalar flera hundra spann for en middag. Pa samma gata.
Man far inte vara for kanslig om man ska bo i en storstad.
Idag rakade det vara sa att jag gick forbi en ung man med samma funderingar som jag. Han delade ut ett hafte, en liten bok, mot en liten donation for tryckkostnaden. Bara en penny eller sa. Man kan tycka att den stora smileyn pa framsidan och titeln EXTREME HAPPINESS borde sagt mig nagonting, men pa titelsidan stod det "essays by freegans" och jag, som tycker att freeganism ar i mycket en bra tanke, lat mig luras. Boken visade sig vara vad man skulle kunna kalla "lyckopaket", dvs "allt du lart dig ar fel. vi har tillgang till sanningen. GOR SA HAR for att bli lycklig". Det ar lustigt, for egentligen haller jag med dem i det mesta de sager (stravan efter materiell rikedom i form av asmycket pengar leder inte till lycka - denna stravan far oss att vilja ge upp var tid och ork till en arbetskopare for att fa pengar for att skaffa denna materiella rikedom, nar vi skulle ma sa mycket battre om vi fick behalla mer av den har tiden sjalva etc), anda ar det sa uppenbart att de har fel. Kanske ar det deras till synes sektlika tankestrukturer? Kanske ar det deras orubbliga overtygelse om att ha funnit den Ratta Vagen? Eller deras otroliga sjalvgodhet?
Jag maste bara fa ge ett exempel, det har ar ett utdrag, en presentation av en forfattare:
Joe is a 20-year-old African American. As one of the country's top high school point guards in 2006, he was offered full scholarships to several universities, including UCLA, Stanford and Yale... He chose instead to teach basketball to AIDS orphans in Africa.
Boken ar den varsta smorjan jag last pa lange.
Jag blev forresten stoppad av en Hare Krishna-munk idag som ville ha pengar av mig, aven det pa Western Road. Dar finns verkligen alla sorter.
Man far inte vara for kanslig om man ska bo i en storstad.
Idag rakade det vara sa att jag gick forbi en ung man med samma funderingar som jag. Han delade ut ett hafte, en liten bok, mot en liten donation for tryckkostnaden. Bara en penny eller sa. Man kan tycka att den stora smileyn pa framsidan och titeln EXTREME HAPPINESS borde sagt mig nagonting, men pa titelsidan stod det "essays by freegans" och jag, som tycker att freeganism ar i mycket en bra tanke, lat mig luras. Boken visade sig vara vad man skulle kunna kalla "lyckopaket", dvs "allt du lart dig ar fel. vi har tillgang till sanningen. GOR SA HAR for att bli lycklig". Det ar lustigt, for egentligen haller jag med dem i det mesta de sager (stravan efter materiell rikedom i form av asmycket pengar leder inte till lycka - denna stravan far oss att vilja ge upp var tid och ork till en arbetskopare for att fa pengar for att skaffa denna materiella rikedom, nar vi skulle ma sa mycket battre om vi fick behalla mer av den har tiden sjalva etc), anda ar det sa uppenbart att de har fel. Kanske ar det deras till synes sektlika tankestrukturer? Kanske ar det deras orubbliga overtygelse om att ha funnit den Ratta Vagen? Eller deras otroliga sjalvgodhet?
Jag maste bara fa ge ett exempel, det har ar ett utdrag, en presentation av en forfattare:
Joe is a 20-year-old African American. As one of the country's top high school point guards in 2006, he was offered full scholarships to several universities, including UCLA, Stanford and Yale... He chose instead to teach basketball to AIDS orphans in Africa.
Boken ar den varsta smorjan jag last pa lange.
Jag blev forresten stoppad av en Hare Krishna-munk idag som ville ha pengar av mig, aven det pa Western Road. Dar finns verkligen alla sorter.
Kommentarer
Trackback
