Star Trek
I Glasgow finns varldens hogsta biograf, med 18 biosalonger. Dar finns ett manadskort som for £13.50 i manaden ger obegransade biobesok. Jag som alskar att ga pa bio men pa grund av priset bara gar var tredje manad eller sa, slog till. Igar kvall sag jag Hannah Montana och 17 Again. Det var roligt, men jag skulle inte ha betalat for att se nagon av dem.
Ikvall har jag sett Star Trek. Den visas dels i 3D-format (for £1 extra) dels som vanlig film. Jag gick forstas pa den vanliga. Det marks dock att den ar gjord for 3D, det ar overdrivet mycket specialeffekter, flygande foremal, narbilder och haftiga kameraakningar. Framforallt det senare gor att bilden en stor del av filmen ar valdigt oskarp. Effekten av allt det har ar att tittaren efter tva och en halv timme lamnar salongen med en latt huvudvark. Jag tror att Star Trek ska ses i 3D eller inte alls.
Det mest slaende med filmen var dock hur de fatal kvinnor som ens hade en roll var totalt marginaliserade. De tre kvinnorollerna i filmen bestar av:
- Captain Kirks mamma, som finns med i borjan da hon foder Kirk. Efter det fyller hon ingen funktion i filmen och syns aldrig mer, men namns dock nagra ganger.
- Spocks mamma. Hennes funktiom ar att hon ar manniska och Spocks mamma. Finns med i ett par scener da hon sager saker som "Whatever you do, I am proud of you [my son]"
- Uhura. Introduceras i filmen genom att hon ar tjejen som en berusad Kirk forsoker ragga upp i en bar. Hanger sedan med genom hela filmen som en av birollerna pa kaptensdack dels i egenskap av federationens framsta communication officer, dels som Spocks flickvan.
Vad tankte de? Gar vi bakat i tiden? Jag minns den fantastiska Captain Janeway som styrde Voyager nar jag gick i hogstadiet. Hon maste vara nastan unik i film- och tv-varlden som kvinnlig ledare som inte papekas vara kvinna hela tiden. Hon ar inte mamma, hon ar inte overdrivet emotionell, hon skriker inte i falsett. Hon ar helt enkelt som vilken annan kapten som helst och styr Voyager vuxet, vanligt men bestamt.
