May Day och flyttpackande

Jag håller på att packa ner alla mina grejer i två stora väskor. Det är en tredjedel böcker och två tredjedelar allting annat... Har letat upp Doktor Kosmos-låtar på Danils dator. Det är prima. Låten Arbetslös i Borås känns så mycket mer träffande när en själv har varit precis där. I arbetslöshetsträsket. Men nu har jag det löst för tillfället. I början av juni åker jag hem för att göra ännu en säsong på parkförvaltningen. Och universitetsstudier avlöser jobbet i september som två välmatchade maratonlöpare.

Men åter till flytten: från och med söndag morgon bor jag i Glasgows East End. Bye-bye Brighton och bye-bye solkusten. Bye-bye gayklubbar och transsexuella busschaufförer och bye-bye Vegan Capital of the UK.

Jag har svårt att fatta att Danil håller på att packa ihop alla sina saker och FLYTTA upp till Skottland, för att vara med mig.


I måndags, May Day, var det en stor demonstration här i Brighton. Demonstrationen riktade sig mot bombfabriken som ligger i Brighton (EDO MBM/ITT), och de företag som stöder den (Royal Bank of Scotland, Barclays, McDonalds). Protestmarschen gick även förbi armén/flottan/flygvapnets rekryteringscenter. Bomber från Brighton har sålts bland annat till USA och Israel. Demonstrationen var lyckad. Det var jättemycket folk och polisen höll sig undan för det mesta. Då och då försökte de blockera vägen för oss, men de fick nästan alltid backa. Ett par gånger blev det sammandrabbningar när de inte var sugna på att backa. Tyvärr lyckades polisen splittra hela tåget innan vi hann fram till bombfabriken.

Här är ungefär halva demonstrationståget. Tyvärr är det klippt precis innan sambabandet (Rythms of Resistance, från London) kommer förbi. I början ropar alla "Whose streets? - Our streets!"



Röda fanor i demonstrationståget betyder inte nödvändigtvis socialistiska sympatier; rött var temafärgen för demonstrationen. Rödsvarta flaggor däremot är med all säkerhet ideologiska. Många av demonstranterna är maskerade (inklusive jag). Detta beror på att demonstrationer i Storbritannien numera övervakas av så kallade Forward Intelligence Teams, som samlar så mycket information som möjligt om så många demonstranter som möjligt. Detta alltså utan arrestering eller att något brott har begåtts. Trogna bloggläsare minns demonstrationen i februari (där jag träffade Danil!), då polisen tog mina personuppgifter och ett fint porträttkort innan vi ens kommit fram till demonstrationen. Denna information lagras i flera år och aktivister kan kartläggas och misstänkliggöras och många människor är rädda för att gå med i demonstrationståg eftersom de inte vill hamna i ett polisregister. Jag vet inte om det finns någon gräns på hur länge.

Här är en annan video, som visar hur polisen först måste backa flera gånger, för att sedan lyckas med att sätta stopp för demonstrationståget, varpå vi vänder om och går mot en sidogata. När gatan sedan blivit tom hittar polisen en övergiven rosa lådbil. Som tur finns tjugo kravallpoliser att avsätta för att springa och dra upp denna för att undersöka den närmare. De vände den upp och ner (för att leta efter bomber?) och totalkavaddade den, men det syns inte på den här videon.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0