Delicatobollsfrågan.

Jag sitter i sängen med datorn i knät och blir servad av Danil med allt jag behöver. Han hämtar vatten, skrivblock, element och delikatoboll. Jag jobbar på min uppsats om Doktor Zjivago och Solzjenitsyns GULAG-berättelse. Det går sådär, men det känns fantastiskt att bli så ompysslad. Jag bara ropar så kommer han springande med snytpapper eller vad som helst. Det är nästan oförskämt bra.

Förutom rugbylaget har jag börjat gå på möten för universitetets Left Society. Just nu handlar det främst om att mobilisera för en motdemonstration när nybildade Scottish Defence League ska marschera mot Glasgows centrala moské i november.

Den här bilden av en delicatoboll lyckades jag hitta på en blogg, under rubriken "Hur lång tid tar det att förbränna en delicatoboll?" Och svaret var ganska otrevligt. Usch, så kan man inte tänka om allt man stoppar i sig. Då försvinner ju nöjet med att äta goda saker. ALLT som jag stoppar i mig skall en gång förbrännas, så är det. Så varför haka upp sig på onyttiga godsaker man unnar sig någon gång ibland (t ex när man är sjuk)?


Kommentarer
Postat av: malin

oj du får mig att känna mig som en vanlig supande student, fast jag inte sricker, själv har jag börjat jobba på studentpuben och är med i Vajan, en damförening som har sina rötter i norr och västerbotten... önskar att jag hann och orkade vara politiskt aktiv också. Men jag har fullt upp att förklara skellefte-diakelt för mina kursare som skarattar så de gråter...

2009-10-09 @ 22:07:33
URL: http://silverklackar.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0